Många Mål med mitt Mänskliga Mognande
Jag flyttade hit med en del förväntningar och förhoppningar om de klassiska sakerna som att utvecklas som människa och se världen ur nya perspektiv. Eftersom personlig utveckling likt hårväxt är något man (i synnerhet inte på min far Mats)aldrig kan se några tydliga förändringar i själv (har du någon dag vaknat upp, sett dig i spegeln och tänkt: "jävlar, vad håret växte i natt!"?), utan snarare är något som folk man varit ifrån ett bra tag har lättare att bedöma, så satte jag upp några konkreta grejor att jobba med. Jag ville bland annat:
* Skaffa en grym engelsk accent som Ivan, något jag redan insett att jag aldrig kommer få eftersom jag inte träffar tillräckligt mycket engelsmän i centrala London där jag chillar med lika mycket polacker, svenskar, italienare, spanjorer och kineser som urinvånare.
* Komma in i en riktig vardagsrytm här, vilket jag känner att jag lyckats med även om jag just nu jobbar lite väl lite och chillar lite väl mycket mer än den genomsnittliga Londonbon, men jag klagar inte.
*Lära mig att uppskatta sena utekvällar på klubbar med dans till enformig housemusik. Jag dansar fortfarande inte ens när min promillehalt överstiger Tommy Körbergs en fredagkväll och kommer tyvärr aldrig att förstå charmen med ordet "festa" som verkar ligga etta på varenda ungdom i världens topplista över favoritaktiviteter. Vad betyder det!?
* Lära mig några nya yrken. Med dubbelarbetande i två för mig helt nya branscher är det inget som hindrar mig från att lägga till tre månaders erfarenhet av både servitris, bar och klädesaffärsjobb till mitt CV redan nu.
* Utveckla mitt öldrickande. Jag har börjat skaffa mig lite kunskap och smak vad beträffar de vanligaste ölsorterna och kan dricka det mesta i ölväg utan att göra grimaser efteråt, men det förändrar inte det faktum att jag när vi på vårt Staff Party förra söndagen mellanlandade på en lyxig bar var den enda straighta av männen i vårt sällskap att istället för en exklusiv öl som de andra manligt avnjöt, till allas stora nöje beställa in en läcker pineappledrink toppad med äpplen och vindruvor. Gayigt men Gott! Åter till ölen. Under en period var jag nästan lite väl frälst i denna gudadryck, men vi får inte lika mycket dricka på Bonds nu och begärets har stillats en aning.
* Komma på vad jag vill göra i framtiden. Haha. Det enda jag lärt mig här är "Get Rich or Die Tryin´". Hur finns det fortfarande fler sätt att bli det på än det finns permobiler i Hässleholm. Men vilket sätt väljer jag!?
* Bli beroende av något. Ett tag trodde jag att det dagliga ölintaget skulle ge mig en knuff i rätt riktning och jag har helt klart utvecklat en kontrollerad alkoholism, men det kändes för lätt. Chipsen här är ingen höjdare jämfört med hemma och godiset är för dyrt även om jag höll på att trilla dit på Simply Value-chokladen (100 g för 26p), så jag kan numera kalla mig en nykter chipsoholic. De mängder läsk jag litervis dagligen svepte i Sverige (mestadels den underbara Lidl-colan som under vissa två-liter-om-dagen-perioder förmodligen var en vanligare företeelse i mina vener än blodet själv), är jag här inte heller i närheten av.
Nu har dock ett nytt beroende börjat se dagsljuset i min tillvaro. Jag måste varje dag annars mår jag dåligt. Jag struntar i att folk säger att det räcker med tre dagar i veckan och jag tar bara mer och mer. Jag är på gymet oftare än Pete Dorothy är på krogen. Ett bra begär att kombinera med mitt matberoende.
* Lära mig tvätta, laga mat, diska, borsta tänderna själv och göra allt annat som hör att flytta hemifrån till. Även om det ofta är dramatiskt när jag skapar matberg i köket, jag tvättar på måfå och trycker ner kläderna i min byrå istället för att vika dem (här handlar det också om att skilja på jobb och fritid), så kan jag säga att jag är grym. Mat har aldrig handlat om smak, det handlar om mängd och så länge det är mycket så spelar det inte någon roll om det är vidbränt, överkokt, kallt, rått, osaltat eller ohygieniskt(något som nästintill aldrig varit fallet under min karriär som ensam ansvarig för mitt eget matintag). Inför min mage är alla lika.
Fina målsättningar :) Sjukt bra skrivet som vanligt!
