Relativt Relevanta Reflektioner

Var ligger ditt smultronställe? Alla har vi en, eller som jag, flera, platser som för just oss symboliserar harmoni. Harmoni behöver inte innebära sol-strand-och-en-drink-i-handen-platser, även om det kanske är i dessa arkiv du nu först börjar bläddra efter den plats du känt dig mest som ett med.

Morro de Sao Paulo klev rakt in i mitt hjärta redan vid första anblicken när jag, Kalle, Erik, Dagge och David klivit av katamaran för snart två månader sedan och när jag ensam återvände svek mig aldrig mina varma minnen från detta paradis. Man kan resa från plats till plats och träffa nytt kul folk varje kväll men vad som i mina ögon väger tyngre är att stanna lite längre och istället bli en av dem. Bli en local. När jag efter sammanlagt nästan en månad på ön gick genom huvudgatan och tog farväl av alla förbipasserande kunde jag således konstatera att jag lyckats. Morro är min ö. Jag är Morro.

De få locals jag lärt känna vid mitt första, turistbetonade, besök på Morro de Sao Paulo var imponerade av att jag nu pratade. Portugisiska. Några fotbollsmatcher senare var jag bundis med dem alla; servitörerna på byns alla restauranger, asahiförsäljarna, turförsäljarna (som alltså inte försökte lura folk att betala för välgång utan sålde dagsutflykter), drinkblandarna och de där killarna man aldrig riktigt förstod vad de gjorde för sin överlevnad.

Jag gled in gratis på klubbarna, fick rabatt i affärerna och blev bjuden på mat.

En vardag, iklädd dresscoden flipflops och shorts, innebar, ständigt ackompanjerad av musik från brasilianska trubadurer på stranden och kring restaurangerna:

Internet/annan nyttosak på morgonen, chilla på stranden på dagen, fotboll på stranden på eftermiddagen, mat och något slags socialt samkväm på kvällen.