Relativt Relevanta Reflektioner

Tomasz är en skön bulgar som jobbar i kinarestaurangen i byn och, eftersom den ägs av samme stora man, också äter lunch på samma hak som jag varje dag. Vi snackar alltid om stort och smått men våra konversationer störs av en lite svår egenskap killen besitter. När han svarar jakande så skakar han på huvudet och när han säger ”nej” så nickar han. Förvirrad av detta är det svårt att fokusera på ämnet i en diskussion.