Busig Byråkrati och Break från Brasselivet
Efter andra besöket hos den miserabla federala polisen på flygplatsen utanför Fortaleza fick jag tillslut mitt visum förlängt. För att få detta gjort krävdes att jag betalde en summa, fyllde i några papper, kopierade mitt pass, hade en kontaktperson, visade med mitt bankkort att jag kan överleva här, gjorde en ring med tungan, stod på händer i tio sekunder, hoppade ett varv runt flygplatsen på ett ben, gjorde 30 armhävningar, sjöng lilla snigel baklänges etc etc...
På kontoret träffade jag Elisa från Canada och kände äntligen sympatin från en vän från ett land med ett fungerande system. Vi kollade Chelsea - Liverpool och delade erfarenheter från landet hon redan besökt fem gånger och nu (efter att ha jobbat här flera gånger) fick arbetsvisum för. Detta var och blev den enda gången under mina nio dagar i Fortaleza som min tunga formade ord av något annat språk än Portugisiskan. Jag tänker, äter och lever Brazil.
