Relativt Relevanta Reflektioner

För att vara så långt bort från de andra vita, rika länderna, så bär Melbourne på få överraskningar. Men lite då och då snubblar min uppmärksamhet på saker som någon ansvarig gärna får förklara för mig.
I dagar, och säkerligen även veckor, innan i lördags så började Australien ladda inför en av landets i särklass största årliga sporthändelser - Grand Final i Australiensiska Fotbollsligan. Att den i år spelades i Melbourne och att de två finallagen Hawks och Cats var härifrån kunde ingen gått miste på - staden färgades gul-brun och blå-vit medan sponsorerna slogs om varje öppen yta för att där dela ut små skumgummifotbollar eller något annat.

Eftersom en Australiensisk fotbollsmatch tar sina timmar hann jag -trots att jag tagit en behövligt lång sovmorgon- på matchdagen in till staden för att bevittna två, av reklamavbrott extremt utdrygade, "kvartlekar".  Jag mötte Emelie som på torget, tillsammans med tusentals andra fotbollsfanatiker, bevittnade det regelrätta krig om den avlånga "bollen" som utspelade sig på storbildsskärmen. Det bjöds på gratis läsk och köttpaj så stämningen var på topp under denna sista halva av finalmatchen som jag fick se.

Men. Har du någon gång sett en match i Australiensisk fotboll? Om du har det, och om du förstod sporten, så hör gärna av dig. Om du inte har det, så skall jag summera lördagseftermiddagens intryck.

Australiensisk fotboll är en blandning av amerikansk fotboll (målen, reklamavbrotten, linjerna), rugby (bollen, skyddsbristen, gentlemannastämningen), fotboll(bollsparkandet), basket(linnena och de olika poängmöjligheterna) och cricket (de spelar på en rund bana).

En massa män i basketlinnen springer runt på en cricketplan med fyra höga pinnar på vardera sida. De boxar, kastar och sparkar en rugbyboll mot motståndarnas mål medan försvararna med alla medel försöker avstyra framfarten. Ibland stannar spelet upp och spelaren som precis fångat bollen får lång tid på sig att i lugn och ro spela den vidare. Ibland blir det lite mer rugbybrottning och inkasten sköts av domarna som med ryggen emot plan "kärringkastar" in bollen. För ett skott i det mittersta målet får man sex poäng medan man för att fånga bollen inom straffområdet, enligt mina beräkningar, får ett.

Detta skriver jag utan att ha dubbelkollat med reglerna, mest för att senare, när jag förstår denna märkliga sport, kunna roa mig åt det första intrycket.
Skulle jag berätta om att vi på andra sidan jorden hoppar runt och imiterar grodor varje år kanske australiensarna också blir lite undrande, innan de förstår hur kul det egentligen är.

Jag kommer ihåg när Lilla Sportspeglen i en del av sitt program åkte landet runt för att göra reportage om olika kompisgäng runt om i Sverige som hittat på sina egna sporter, men raggsocksbandy eller studsmatteboll känns mycket enklare än vad jag förvirrad såg bland de påhejande, njutande fansen på Federation Square i Melbourne där Hawks tillslut ryckte ifrån och vann med basketsiffror.