Petters Palats: Pingis, Pool och Polare till Passande Pris i Parkville
Vi fick tips om en anslagstavla fri från metodistkyrkmissionärsmytomanmäklare (36 bokstäver) och hittade där en annons i Parkville, strax under Brunswick där både Ivan och vi nu bodde. Lee, en skön Nya Zeeländare (hur skriver man det?) hämtade oss och vi klev snart in i ett enormt hus. En arbetslös skotte med en öl i handen välkomnade mig och Emelie. Huset var fräscht, stort och inte överbefolkat. 
Ett stort kök(bilden) med diskmaskin, fina badrum, pingisbord, biljardbord, grill, stor tv-hörna, en massa gitarrer, låg hyra och en robot var saker som fick mig att vilja flytta in. Vi förklarade flera gånger att vi var intresserade men de var inte helt säkra på huruvida de var intresserade av oss, så vi fick snällt vänta några dagar innan alla spekulanterna varit och visat upp sig.
Två dagar senare, när de på onsdagskvällen skulle ha bestämt sig för vem de ville ha i sitt hus, ringde vi dem vid niotiden och fick svaret att de skulle återkomma senare, vilket lätt skulle kunna tolkas som ett tecken på att det förmodligen gått åt pipan eller upp i rök.
Men när vi senare satt och rökte vattenpipa med Ivan, ringde det och Emelie fick lycklig beskedet att rummet var vårt.
Vi flyttade in på fredagskvällen och våra nya housmates bjöd, till vår ära, på grillfest och tårta. Jag fick också se en känguru för första gången. Den låg grillad på min tallrik och smakade utsökt.
Dagen efter fick vi pannkakor med sylt till frukost och efter att ha spöat Lee i pingis var jag övertygad om att detta var ett hus för mig.
snyggt!
