Relativt Relevanta Reflektioner

Min husvärd Ida gick till jobbet och bad mig stänga av AC:n. "Aa..sen.." mumlade jag och sov några timmar till. Snart ringde dock alarmet och det var dags att spela lite spel på nätet. Volleybollnätet. Var gång jag försökte smasha hamnade jag dock på blocket.se. Bollen slogs utanför banan och jag sprang mot de stickiga buskarna för att hämta den. När jag kom tillbaka var jag således också heltaggad. Det var svårt att tagga ner, för det togs bilder och på facebook blev jag taggad på nytt. Några piggar från buskarna hade fastnat i armen på mig men jag kände mig pigg och glad.

Det var inget bad väder utan helt klart badväder och efter matchen var det dags att ge sig till havs. Det var vågat. Jag är inget simproffs och hade oflyt eftersom botten var botten. Stenfull av fula stenar.
Jag städade lite i lägenheten men fann det denna gång onödigt att försöka upprepa bravaden att pricka soptunnan vid vägen med skräpet. Bin there, done that liksom.

Nu var det dags för jobb på den Mexikanska restaurangen Speedy Gonzales.
Några finnar påkallade min uppmärksamhet och förklarade att de ville ha notan "we're finished" sa de. "I already knew that" svarade jag. En svensk familj kom in och ville sitta där det fläktade bäst. Jag placerade dem under två fläktar och förklarade att "här kommer ni garanterat att bli blåsta". Några engelsmän ville ha ett bord under en fläkt framför matchen på tv och jag sade "so you're looking for a football-fan?". Jag jobbade en månad på den Mexikanska restaurangen innan det var TACO - hej.

Så bar det av till Australien. Jag började jobba som försäljare för ett elbolag - ett jobb som helt klart gav lite spänning i tillvaron. Kunderna strömmade in, jag fick mycket positiv energi och var snart el Maestro. Detta ledde givetvis till goda kontakter, inte minst i ledningen. Nu har jag watt överallt i hela delstaten för att sälja el. Ozonlagret har gått sönder ovanför Australien och landets energiproduktion måste helt klart lägga på ett kol innan den helt tar kol på miljön här. Det behöver inte ens bli dyrare - att producera grön energi har ju hjälpt bl a Colombias ekonomi. Att utvinna energi från vatten och vind skonar vår jord och de som tagit kokain vet ju att även snö ger god energi.
Efter några månader med country energy var jag knocked out och letade efter andra jobb.

Strippor vet det redan. Att jobba bar lönar sig. Så det var främst barjobb jag letade även om ett tilltagande intresse för flöjtspel gjorde att jobbsökandet höll på att gå åt pipsvängen. Jag fann det tillslut bäst att vänta och låta slumpen lösa jobbfrågan - det hör ju yrket waiter till. 
Efter att fått jobb på Metropolitan Hotel kunde jag lugnt fira jul. Nu hade rullade degen in och lussekatterna var därmed inte längre i fara.
Det brukar räcka med lussekatter till jul, men i år blev det minsann andra bullar, för medan Ivan lagade julmaten så tog jag mig an lite extra-knäck. Ja, även jag har en bak-sida.
Det blev snabbt hett i köket och eftersom julmusten ("normally a must for the swedish christmas") varit slut på IKEA så blev det koka kola istället.

Vid inhandlandet blev vi tämligen besvikna då välkända Queen Victoria's köttmarknad var nästan tomt på brudar och istället fullt av familjer, turister, pensionärer samt svettiga slaktare med stora fläskstånd. Vi vände således hem utan något lammkött efter att endast ha fått känna på några skinkor. En solklar kalkon.
I Båstad blev jag kallad stekare, men denna jul lämnade jag ändå över köttansvaret till mina sambor. Istället bad jag några bönor att slippa tom mat i år och lade en tomat i grytan.

Jag hällde i mjöl och mjölk, men det blev bara pannkaka. Så jag hällde det på en deg i en form men den blev paj. Då blandade jag ut allt med vatten och kokade upp det - ja, vilken soppa.

2008 har varit ett torrt och varmt år att minnas med värme. Och torrhet.

Gott Nytt 2009!