P På Promenad i Perth
Om Australien vore Skåne så vore Melbourne Ystad och Perth Malmö. Perth visade sig dock inte ligga ett stenkast bort och det kan ju låta stenkasst men nu har jag i alla fall varit på både ost- och västkusten av detta enorma land. En regnig och stormig lördagskväll bjöds jag på en sista måltid på Time Out, tog farväl av de sköna kollegorna samt (något tyngre farväl) min norrländska syster Emelie (som jag dock säkert snart ser igen), gick en sista gång i de små cafégränderna för att ta farväl av mina vänner som jobbar där innan ett trångt Jetstarplan lyfte och jag såg ett nattupplyst Melbourne försvinna under mig. Jag hade inga problem att minnas min hemstad sedan ett halvår tillbaka med denna sista bild - Melbourne är helt klart en lysande stad att bo i.
Flygtiden två timmar visade sig vara fyra då Perth ligger två tidszoner bort och på en karta kunde jag senare konstatera att en lika lång flygtur kunde ha tagit mig från Sturup till Afrika. Därför framstår givetvis skillnaden mellan Melbourne och Perth, även om det finns klara sådana, inte riktigt som svart och vitt. Det må ha tagit några extra timmar att komma fram eftersom Eriks utlovade skjuts glömdes bort och alla i hans hus var fulla när jag vid midnatt landat men efter att jag klivit in och välkomnats med en varm applåd så har jag sett en hel del bra saker med Perth;
- Det kan ha att göra med att jag bara umgås med locals (norrlänningen Erik får väl ändå räknas dit, jag snackar bara engelska med honom också, det blir lättast så) men jag kan ändå lätt konstatera att Perth inte är lika förpestat av de europeiska, lådvinsdrickande tonåringar som på östkusten är en vanligare företeelse än Australierna själva.
- Alla de ryggsäckare som jag träffade i Melbourne och var på väg till Perth var faktiskt lite coolare än genomsnittet. Det är nog en stor del av de som vill ut ha något mer än bara bakfylla, klamydia och pankhet av sin australienresa som bemödar sig att åka till västkusten.
- I Perth fick jag, Melbournes st Kilda och Brighton i all ära, min bästa strandupplevelse när jag och Erik tog en simtur i ett hajfyllt hav för att sedan soltorka bland söndagsfirande locals. Inga svenskar. Inga Italienskare som raggar på de svenska tjejerna. Bara jag, Erik, Australiensarna och hajarna.
- Erik och hans vänner bor i två enorma hus på samma gata vilket givit mig en massa vänner som kört runt mig och visat mig Perth från sin bästa sida.
- På Söndagskvällen såg vi en vän till gänget uppträda med sin rapgrupp på en skön hiphopklubb.
- Ella, Eriks flickvän, samt en annan tjej i huset, jobbar på en hamburgerbar där vi får äta gratis.
- Jag hittade snabbt till Hare Krishnas restaurang där en tag-med-måltid (takeawaymeal) kostar tre dollar.
- Perths lokaltrafik har det ypperliga namnet Transperth.
- På Söndagen besökte vi även stadens bryggeri av ölen Little Creatures där folk i och utanför en enorm byggnad njöt av öl och god mat. Ingen risk att det tar slut där.
- En stor del av husets sköna bakgård täcks upp av en fyrkantig konstgräsmattbit. Detta har att göra med gängets favoritsysselsättning - stå i en ring och hålla en fotboll i luften, vilket givetvis passar mig perfekt. På kvällarna drar de igång strålkastarna så att man kan hålla på hela natten.
Jag har varken sett operahuset, koalor eller Matrix (filmen som jag alltid får en massa uppmärksamhet för att inte ha sett) men nu är jag redo att lämna detta enorma land.
Goodbye Australia, Goodmorning Vietnam!
bra ! och fint med en lysande stad :)
jag har däremot sett operahuset och koalor! däremot inte matrix, överskattat...
Min bror hade nog trivts i den stan.
Han heter PER THomas Larsson...