Mellanlondning
Att komma från ett varmt och billigt land som Bali till ett kallt och dyrt land som Sverige kan vara en tuff kontrast. Därför underlättar jag det hela genom att däremellan åka till ett ännu dyrare, svinkallt ställe.
London är sig likt. Solen skiner så vackert över de slitna hustaken och så fort jag sticker ut näsan så får jag en örfil av en iskall vindpust. Gatorna är en catwalk där jag, om vädret skulle tillåta, skulle kunna gå i min baliyogaoutfit utan att någon skulle höja på ögonbrynen. London är staden där de fula blir snygga.
Jag skulle sova hos min kompis Anthony som var dålig på att svara på de sms jag skickade iväg de sista dagarna innan min långa "hem"resa. När jag kom fram till London ringde jag honom utan svar. En stund senare ringde han upp och förklarade att han, när jag sagt att jag landar den 29:e, antagit att jag menat den 29:e Maj. Hur kan han tro att jag menar nästa 29:e!?
Så det blev ett samtal till Linn som ledde till att jag fick bo i ett eget rum i närheten av Brick Lane. Mycket bättre.
En vecka av gratiskäk, fotboll, parkhäng, (speciellt i jämförelse med Bali) osund mat, konstant ölsmuttande, sammanträffanden, som när Eslövs-Sofie plötsligt klev in på Bonds, britney-party, brick lane, bondshäng och kära återseenden gick väldigt snabbt i den kalla, dyra staden som jag av någon anledning snart vill återse.
Kommentarer
Trackback
